Fönsterskola

Fönster är husets ögon. De är källan där ljus och värme kommer in och håller fukt, kyla och blåst utanför. Fönster kan ha många olika roller i just ditt hus. Behoven varierar från hus till hus och vilka behov man har under årstiderna. Placering på din fasad eller i vilket väderstreck som dina fönster sätts påverkar både den inre miljön och den visuella upplevelsen utifrån. Vad man än har för skäl till sitt fönsterval och om det gäller funktion, energivärden, ljusinsläpp eller en uppgradering av din fasad så behöver man inte längre välja det ena eller det andra – utan idag kan man välja allt! Med moderna fönster så finns det både enormt låga U-värden att tillgå. Rotfönster har med Polarfönster superenergi 0,78 som är idag marknadens lägsta U-värde på fönster. Klassiskt utseende med en genuin träkänsla eller ett ultra-modernt som är i aluminiumutförande, ett sidohängt eller vridfönster?

Hos Rotfönster finns inga begränsningar utan bara olika bra eller bättre val!

Här följer en sammanfattning av fönster information som kanske underlättar i din nästa investering för framtiden.

Fönsterval

Ett fönster har alltid en karm, och det är i den som man sätter fast fönstret på sin plats i väggen. Om det är ett öppningsbart fönster så sitter det en innerbåge där glaset är infäst i.

Det öppningsbara fönstret kan vara öppningsbart åt mängder flera olika håll och här närmast följer en sammanställning på hängningsvarianter och användningsområden som kan klargöra eller förenkla just ditt val.

Fasta fönster/Karmfasta fönster

Ett karmfast fönster är ett idealiskt val i kombination med andra öppningsbara fönster. Placeringen av ett öppningsbart fönster borde vara sådan att du enkelt kan komma åt att tvätta det utifrån som tex nedervåning eller i samband med altan eller balkong. Den enkla fasta karmen gör att du får ett större glasmått, vilket ger maximal glasyta och ljusinsläpp som kommer att uppskattas. Mängder av olika glasalternativ och karmutföranden finns att tillgå, vilket innebär att det kommer att passa just dina speciella behov av fönsterval. Ett karmfast fönster är ofta tätare än ett öppningsbart alternativ. Fasta fönster är ofta både effektivare och ofta billigare än ett öppningsbart alternativ.

Viktigt att tänka på är vid beställning om ni skall ha spröjs, se till att beställ så att det linjerar med dina fönster som sitter bredvid. Rotfönster hjälper dig med tips och råd. Kontakta säljsupport om du känner dig osäker.

Överkantshängt eller underkantshängt slagfönster

Underkantshängda fönster är låga och används ofta till tex källare, garage eller till ljusinsläpp högt placerade på väggen där man inte vill ha insyn. Ett överkantshängt fönster är oftast utåtgående medan ett underkantshängt är inåtgående.

Fördelen är att det är enkelt att öppna för vädring och om det skulle komma ett slagregn så kommer det inte in vatten i ditt hus.

Det finns allt ifrån kopplade fönster till 2-glas energi samt 3-glas alternativ att tillgå.

Sidohängda fönster - Slagfönster

Sidohängda fönster är en klassisk svensk fönsterlösning som kan finnas både i ett inåtgående eller utåtgående utförande. Fönstret kan sitta ensamt i en karm eller flera öppningsbara fönster bredvid varandra. Det kallar man för 1-luft, 2-luft eller 3-luft beroende på hur många fönster som det delats upp i. Mellan fönstren så sitter sk ”poster” som delar upp utrymmet i fönstret. Valmöjlighet och önskan om U-värden som passar just dina behov finns att tillgå i sortimentet hos Rotfönster. Polarfönster Superenergi 0,78 inåtgående fönster finns för dom med riktigt höga krav på sitt nya fönster. Klassiska kopplade fönster, 2-glas energi eller 3-glas med fantastiska isolervärden ger valmöjligheter som passar allas behov.

Ett inåtgående fönster blir hanterbart och praktiskt även på andra planet av ditt hus då det går att komma åt med tvättningen. Det utåtgående fönstret kan vädras utan att man behöver flytta på krukväxter eller prydnadsföremål på din fönsterbänk. Val av tex persienner kan med fördel tänkas över hur ni vill att det skall fungera redan nu för bästa resultat och funktion.

Vridfönster - Glidhängda fönster

Vridfönster eller som det ofta kallas pivåfönster sitter infäst med beslag centrerade i sidorna på karmen. Det möjliggör en enkel hantering när man skall öppna, vädra eller tvätta sitt fönster. Enkelheten och det praktiska användandet i vardagen bidrar nog till att det här är de flestas val av öppningslösning av sina fönster.

Vridfönstret är enkelt att vädra med fasta lägen som är säker och enkelt att hantera. Vid tvätt så öppnas fönstret och vänds så att utsida kommer inåt vilket passar utmärkt även på övervåningen av ditt hus.

Vikfönster - Vikdörrar

Vikfönster är ett fönster som öppnas åt sidan, med glas ”luften” ledade i gångjärn mellan varandra. Vid ett fullt öppnat vikfönster eller vikdörr så blir fönster kassetterna packade som ett dragspel åt ena eller den andra sidan. Föredelar med en sådan lösning är att det blir ett stort öppningsmått och något som är enkelt att hantera även vid blåsigt väder. Brukandet av vikdörrar är vanligt i södra delen av Europa men börjar användas allt mer i Sverige i takt med att U-värden på dörrarna blir bättre och passar vårat klimat och förväntningar.

Skjutfönster - Glidpartier

Skjutfönster partier möjliggör fantastiska kopplingar mellan ute och inne. Med moderna beslagslösningar han de hanteras både enkelt och säkert. Varianter med vädringsfunktion så kallad dreh-kipp gör det enkelt att bara vädra även en blåsig dag.

Fönsterdörr - Altandörr - Balkongdörr

Fönsterdörr finns i mängder av utföranden som enkelt kan anpassas till dina önskemål och behov. Fönsterdörr kan vara enkel eller dubbel med ut eller inåtgående dörrar. Din fönsterdörr kan linjeras med bröstningshöjder av fönster som sitter bredvid, eller med val av spröjs så kan det också linjeras om det är fasta eller öppningsbart.

Takfönster

Takfönster skapar möjligheter även fast du inte har någon vägg att sätta ditt fönster i, som ljusinsläpp eller balkonglösning ”sk fransk” veranda. Det finns åtskilliga takfönsterlösningar att tillgå på marknaden som passar just dina förväntningar och behov.

Isolerglas

En förseglad ruta eller isolerglas, som den kallas i dagligt tal, består av en eller flera glasrutor som är sammanfogade till en enhet med hjälp av en eller flera distanslister av plast eller metall. Mellanrummet mellan glasrutorna varierar mellan olika leverantörer och vad man vill uppnå med sitt fönster, tex låga energivärden eller ljudisolering. Mellanrummen innehåller vanligtvis luft men kan också innehålla andra gaser. Vanliga gaser är argon och krypton. Kanten på isolerrutan är förseglad med en förseglingsmassa för att bli tillräckligt tät så att gasen mellan glasen inte kan läcka ut.

U-värden

En byggnadsdels värmemotstånd kallas för U-värde och anges i W/(m²K) [W per kvadratmeter och grad Kelvin, en grad Kelvin är lika med en grad Celsius]. U-värdet anger hur mycket värme som går ut genom byggnadsdelen, ju lägre U-värdet är desto mindre värme försvinner ut.

Värmeförlusterna genom fönster utgör en betydande del av en byggnads totala uppvärmningsenergi. För en villa är andelen ca 15-20 %. Ett fönsters U-värde är beroende av hur fönsterkonstruktionen ser ut, det vill säga vilket material som finns i karmar och bågar, antal glasrutor, om eventuella isolerrutor innehåller luft eller annan gas mellan rutorna och om glasen är försedda med ett eller flera lågemissionsskikt.

Med hjälp av lågemissionsskikt på glas kan strålningsegenskaperna genom glaset förändras. Önskemålet är att få stor reflektion på den långvågiga strålningen, d v s temperaturstrålningen. Den stora reflektionen minskar värmeförlusterna genom fönstret. Ett lågemissionsskikt består av ett tunt skikt av metall eller metalloxid. Skiktet kan anbringas direkt glaset eller på en tunn plastfilm som sedan anbringas på glaset. Olika metaller och metalloxider ger olika egenskaper till glaset. Lågemissionsskikt som används idag är framförallt tennoxid, indiumoxid, koppar, guld och silver.

Att använda glas med lågemissionsskikt och isolerrutor med gas istället för luft är ett bra sätt att minska värmeförlusterna genom fönster. Ungefärliga intervall för U-värden för olika fönsterkonstruktioner redovisas nedan. För mer exakta U-värden hänvisas till respektive fönstertillverkare.

Fönster med låga U-värden kallas för energieffektiva fönster. Ett fönster med lågt U-värde ger en högre temperatur på det inre glasets yta vilket innebär en bättre komfort inomhus då kallras försvinner. Det innebär också att i rum med hög luftfuktighet minskar risken för kondensbildning på fönstrens insida. Många fönstertillverkare saluför idag fönster med U-värde kring 1,3 W/(m²K) som standardfönster.

Det inre glasets yttemperatur påverkas inte bara av fönstrets U-värde utan också av lufttemperaturen inomhus respektive utomhus. Yttemperaturen mitt på glaset för fönster med olika U-värden blir ungefär enligt tabellen nedan då inomhustemperaturen är 20 °C och utomhustemperaturen är -10 °C respektive -20 °C. Om temperaturskillnaden mellan inomhusluften och yttemperaturen på den inre glasrutan är alltför stor, större än 5 °C, kan detta upplevas som obehagligt.

Ungefärlig yttemperatur mitt på fönstrets inre glasruta då inomhustemperaturen är 20 °C

U-värde på glas W/(m²K) 3 2 1,3 1
 
Lufttemperatur ute  
-10C 8,5 12 15 16
-20C 4,5 9,5 13 15


Om man bygger om eller byter ut befintliga fönster mot nya så att U-värdet för fönstren blir lägre än det var tidigare, kan man minska energianvändningen för uppvärmningen av byggnaden. Hur stor minskningen blir beror på hur mycket U-värdet har förbättrats. Men det beror också på var i landet man är bosatt. I norra Sverige blir minskningen större än i södra Sverige. Efter en ombyggnad eller ett byte av fönster är det mycket viktigt att värmesystemet justeras in ordentligt. Om detta inte görs kan minskningen i energianvändningen utebli.

Exempel: I ett småhus med en sammanlagd fönsteryta på 16 m² vill man byta de befintliga fönstren som har U-värdet 2,5 W/(m²K) mot nya med U-värdet 1,3 W/(m²K). Om byggnaden ligger i Kiruna blir minskningen i energianvändning ca 3000 kWh på ett år. I Malmö blir motsvarande minskning ca 1400 kWh.

Kondens på fönster

Vardagssituationer med kondens är imman på badrumsspeglar efter en dusch eller kondens på det iskalla saftglasets utsida. I första fallet är det frågan om ett rum med tillfälligt förhöjd luftfuktighet och i andra fallet är det mötet mellan en betydligt kallare yta och den omgivande fuktiga varma rumsluften. Oavsett omständigheterna så uppstår kondens när varmare luft träffar en yta med lägre temperatur än luftens daggpunkt.

Dålig ventilation och hög produktion av fukt inomhus bidrar var och en för sig och ännu värre tillsammans, till att fuktinnehållet i luften inomhus ökar. Detta leder i sin tur till att risken för kondens på rummets svalare ytor ökar.

I en yttervägg är fönster oftast de kallaste ytorna och är därmed extra känsliga för kondens. Ju sämre isoleringsegenskaper ett fönster har desto kallare blir det. Därför är fönster med dåliga isoleringsegenskaper en tillräcklig orsak till att kondens uppträder.

På fönster uppträder kondensen vanligtvis på glasrutorna och den kan förekomma på olika ställen – invändigt, utvändigt och mellan glasen. Orsakerna till kondens på fönster är olika beroende på var på fönstret kondensen förekommer.

Kondens kan ibland även förekomma på fönstrens karmar och bågar men det är inte särskilt vanligt. Orsaken är oftast att fönstret är dåligt isolerad, det vill säga har lågt värmemotstånd (högt U-värde).

Man skall i största möjliga mån se till att det inte uppstår kondens på några ytor alls. På fönster kan kondensen ge upphov till mögel och röta, vilket kan leda till dålig inomhusluft samt missfärgning och nedbrytning av trät i fönsterbågarna.

De frågor man skall ställa sig när det uppstår kondens på fönster är:

Varför är rutan för kall? (kallt ute, dåligt fönster/tätning)
Varifrån kommer fukten? (dålig ventilation, högt fukttillskott)
Varför ventileras rutan dåligt? (felaktig tätning)

Invändig kondens

Kondens på insidan av ett fönster uppstår huvudsakligen under den kalla årstiden. Orsaken är att yttemperaturen på glasets insida då blir mycket lägre än rumsluftens. När den varma och fuktiga rumsluften träffar den kalla glasytan, blir det kondensutfällning om temperaturen på glaset är lägre än daggpunktstemperaturen. Ju fuktigare rumsluften är desto mer kondens blir det.

Kondensen uppkommer som ett band på glasets nederdel och den fortsätter ibland uppåt längs glasets kanter. Att kondensen bildas just här beror på att yttemperaturen på det inre glaset är som lägst längst ner. Är det riktigt kallt ute kan kondensen till och med frysa till is.

Kondens på insidan fönstret kan på sikt ge fukt- och mögelskador.

Fönster som innehåller en isolerruta får oftast lägre yttemperatur på glaset längst ner än de som innehåller kopplade bågar med ett enkelglas innerst. Om för mycket uteluft läcker in till mellanrummet mellan rutorna i en kopplad båge kyls innerrutan ner ytterligare och risken för kondens ökar. Detsamma gäller om tätningslisterna mellan båge och karm är dåliga.

För att motverka kallras från fönster placeras radiatorer (värmeelement) under fönstren. Radiatorerna ger upphov till en uppåtgående värmeström över fönstret, vilken höjer temperaturen på fönstrets insida och som i sin tur minskar risken för kondens. Det finns således en tanke med att placera radiatorer under fönster.

Om värmen från radiatorn inte kan cirkulera över fönstret på avsett sätt, kan kondens ändå bildas. Orsaken kan vara att fönsterbänken är olämpligt utformad eller att fönsternischen är mycket djup. Gardiner för fönstret och växter på fönsterbänken kan också hindra ventilationen. 

Kondensbildningen kan även påverkas av vilken typ av radiatorer som finns i huset. En elradiator med termostat fungerar på ett annat sätt än en vattenradiator eftersom termostaten stänger av elradiatorn helt under vissa intervaller. Detta kan vara tillräckligt för att kondens skall hinna bildas. Andra former av uppvärmningssystem som t ex takvärme kan också påverka kondensbildningen.

Förekomsten av kondens på insidan minskar ju mer välisolerat fönstret är. Ju bättre U-värdet är, desto högre blir yttemperaturen på fönsterglasets insida och risken för kondens blir mindre.

Invändig kondens förekommer som sagt framförallt under kalla perioder och då speciellt i badrum och sovrum där rumsluften emellanåt kan vara mycket fuktig. Riklig kondens på insidan av fönstret kan vara skadlig, eftersom insidan normalt inte är konstruerad för att klara långvarig kontakt med fukt. Det kan leda till rötskador på den inre bågen.

Kondens mellan rutor

I fönster med kopplade bågar blir det ibland kondens mellan rutorna. Orsakerna till detta kan vara många. En orsak är att tätningen mellan karm och båge inte fungerar som den skall, utan varm rumsluft kan läcka ut genom fönstret. Den varma luften tar sig in mellan bågarna och kondenserar mot insidan på det yttre glaset som är kallast. Men för att luften skall kunna läcka ut på detta sätt genom fönstret, så krävs det att det är ett övertryck i rummet där fönstret är placerat. I ett hus med självdragsventilation är det oftast övertryck på de övre våningarna. I byggnader med mekanisk till- och frånluftsventilation kan övertryck bildas om ventilationssystemet är felaktigt injusterat. Kondens mellan rutorna orsakad av otäta fönster uppkommer under den kalla årstiden.

Kondensen bildas på det yttre glasets insida längs nederkanten och sidorna. Den kan vara U-formad eller L-formad, beroende på hur otätheterna i tätningslisterna ser ut.

Kondens kan också bildas mellan glasen om fönstervirket i bågarna är fuktigt. Denna typ av kondens uppträder nästan alltid vid mild väderlek med solsken. När solen skiner på fönstret avger det fuktiga virket fukt till luften i mellanrummet mellan bågarna. När solen sedan försvinner från fönstret, kyls luften ner i mellanrummet och kondens bildas på det yttre glasets insida, i synnerhet mitt på rutan.

I fönster med kopplade bågar skall uteluften kunna cirkulera mellan glasen. Om denna cirkulation är för liten så kan den fukt som trots allt finns mellan rutorna inte ventileras bort och då uppstår kondens på ytterglasets insida.

Orsaken till kondens mellan rutorna i ett kopplat fönster är således ett konstruktionsfel eller ett funktionsfel, antingen i fönsterkonstruktionen eller i byggnaden och dess ventilationssystem. Denna typ av kondens är svår att bli av med när den väl uppstått. Eftersom kondensen oftast blir kvar under långa perioder kan den vara skadlig för konstruktionen och vid riklig förekomst kan den orsaka färgavflagning och fuktskador i fönstret i form av röta.

I isolerrutor kan det ibland bildas kondens i luftspalten mellan rutorna. Denna kondens orsakas av att förseglingsmassan som skall täta isolerrutan har punkterats på något sätt. Sådan kondens bildas oftast i mitten på rutan och den är bestående, vilket innebär att rutan måste bytas ut.

Utvändig kondens

På mycket välisolerade fönster uppstår vid vissa tillfällen kondens på fönstrens utsida, på glasytan som vetter mot uteluften. Eftersom välisolerade fönster släpper ut väldigt lite värme, kommer yttemperaturen på det yttre glasets utsida att ligga mycket nära uteluftens.

Kondens utvändigt uppträder då yttemperaturen på det utvändiga glaset sjunker under uteluftens temperatur och under uteluftens daggpunkt. Detta inträffar under klara nätter då utstrålningen från fönstret mot himlen är stor, beroende på himlavalvets låga temperatur. Utstrålningen kan vara så stor att glaset blir avkylt till lägre temperatur än uteluftens. För att kondens skall uppstå krävs dessutom att luftens relativa fuktighet är så hög att glasets temperatur är lägre än uteluftens daggpunkt. Omfattningen av den utvändiga kondensen beror förutom av klimatet även på byggnadens utformning och dess omgivning.

Kondensen uppstår främst under den mörka delen av dygnet och försvinner normalt framåt morgonen när solen stiger och värmer luften. Den börjar på glasrutans nedre del och växer uppåt. Den kan ibland täcka hela ytan med undantag av en rand längs kanterna. De flesta fallen av utvändig kondens inträffar i början av hösten, under augusti-november. Om lufttemperaturen ligger nära 0 °C kan yttemperaturen på glasets utsida bli under 0 °C och det kan då bildas is på fönstrets utsida. Detta är exakt samma fenomen som händer med vindrutan på en bil, som under klara kalla nätter kan frysa på, trots att lufttemperaturen ute inte ligger under 0 °C.

Kondens på fönsterglasens utsida. Det är typiskt att kondensen inte går ända ut i kanterna, beroende på att yttemperaturen är högre i randfältet mot bågen än en bit ut på glaset.

Att det blir kondens utvändigt på ett fönster är alltså ett tecken på att fönstret är välisolerat och har ett lågt U-värde. Den utvändiga kondensen är inte skadlig för fönstret eftersom utsidan på fönstret normalt tål en hög fuktbelastning. Fönster med låga U-värden (under 1,3 W/(m²K)) kallas för energieffektiva fönster.